Åh Jisses! Känns som om jag bara lägger upp kulturella inlägg nu för tiden, men det är väl antagligen bara då jag vill vill nå ut till andra för att tipsa och göra folk medvetna om mitt intresse.
I alla fall, så läste jag precis ut en helt otrolig bok, och enda sedan jag läste ut sista sidan och smällde igen den så känns det som om jag ska bryta ihop hela tiden... typ.
Det var väldigt längesedan jag läste något annat än en dystopi, eftersom dessa koncept oftast är så intressanta. 
MEN så hörde jag talas om "Jellicoe Road". Lät inte värst intressant först när jag läste på baksidan, MEN så läste jag recensioner och citat ur recensioner som bl.a löd såhär:

"Min bästa bok alla kategorier i år" - Johanna Lindbäck, BOKHORA

"Bästa valet; Jellicoe Road... helt, helt fantastisk" - NOBELPRISPROJEKTET

"När boken är slut vill man läsa om och om och om igen" - Lotta Olsson, DAGENS NYHETER

"Jag överdriver inte ens lite när jag påstår att det här är en av de bästa ungdomsromaner jag någonsin har läst." - Lisa Bjärbo, SVENSKA DAGBLADET

Sen tänkte jag även att jag HAR ju lite svårt för ungdomsböcker när det inte är dystopier, men så läste jag fler recensioner som talade om att huvudkaraktären är en ungdom, men att bokens innehåll bevisar att målgruppen ströcker sig längre och bredare än så. Bl.a:

"Melina Marchetta lyckas, och man kan bara beklaga dem som väjer för genrebeteckningen unga vuxna. Detta är en bok för människor, bara." - Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Så nu hade jag ju ingen anledning till att INTE läsa den. Jag blev faktiskt väldigt förväntansfull samtidigt som jag tänkte att jag fick absolut inte låta dessa recensioner och citat påvärka min upplevelse av boken, så jag jag slängde mig faktiskt in i den med lite skepsism samtidigt som jag inte kunde undvika att vara förväntansfull.
Oh boy, blev jag förvirrad! Jag fattade knappt någonting under de drygt första 50 sidorna, men sen föll saker och ting på plats och jag njöt av varenda sida!

  

BOKINFO

"Som barn överges Taylor på 7-Eleven av sin mamma. Sex år senare börjar det förflutna komma ikapp henne då ännu en person i Taylors närhet försvinner, och en annan återvänder. Samtidigt pågår gängkriget på Jellicoe internatskola för fullt och ett manuskript visar sig innehålla nyckeln till Taylors förflutna. Vilka var barnen som var med om det fruktansvärda för 22 år sedan? Är deras öden sammanflätade med Taylors?" - BOKUS

Detta är en historia om svek, vänskap och kärlek samt ett band mellan två generationer. Jag citerar Bokus: "Ett finmaskigt nät som spänner över tid och rum" - för det är precis vad det är.
Författaren Melina Marchetta har inte bara byggt ihop två parallela historier med perfektion, utan hon har även skildrat en vacker, mystisk och stundtals spännande identitetsberättelse. (Ja, när jag skriver ner dessa ord blir jag rörd med en gång.)
Förutom detta har hon lyckats få liv i karaktärerna. Under tiden jag läste blev dessa karaktärer mina bästa vänner och PANG BOOM fick jag världens dundercrush på Jonah Griggs - med den mest intressanta personlighet jag någonsin läst om. Även Taylor (huvudkaraktären) är fascinerande på många sätt, och eftersom man läer ur hennes perspektiv resulterar det i att hon under bokens gång blir en del av en själv - nästan lite svårt att skaka av sig efteråt.

När jag läst klart sista sidan med våta kinder och en klump i halsen så slog jag igen boken och upptäckte mig själv med att ligga och böla i säkert en timma. Inte bara för att jag saknade karaktärerna och ville veta mer och mer och aldrig släppa boken, så var den så vacker så jag blev rörd... PÅ SAMMA GÅNG! Det slog mig att jag aldrig själv kommer att kunna överträffa detta och jag kommer aldrig att läsa något liknande igen.
Det kan på riktigt verka som att jag överdriver, men det gör jag inte. Nu kan jag inte utlova att ni skulle uppleva samma magi som jag gjorde genom att läsa den (alla är ju olika), men ge den en chans! ... trots att boken är ganska trög till en början.